| Killed in his House at Night: The Story of Ladoke Akintola, Premier of the Western Region of Nigeria |
| È hu i ɖò xwé tɔn gbè ɖò zǎnmɛ: Tan Ladoke Akintola tɔn, ee nyí tokpɔngán nukɔntɔn e ɖò Zǎnzǎnhweji Nigeria tɔn é tɔn |
| Tué dans sa maison la nuit : l’histoire de Ladoke Akintola, Premier ministre de la région occidentale du Nigeria |
| Pa ninu Ile re ni Alẹ: Itan Ladoke Akintọla, Alakoso ti Western Region ti Nigeria |
Samuel Ladoke Akintola (6 juillet 1906 – 15 janvier 1966) était un homme politique nigérian de l’ethnie Yoruba de l’ouest Il est né le 6 juillet 1906 dans la ville d’Ogbomosho.
Le début de sa vie
Samuel est né dans la famille Akintola à Ogbomoso, son père était Akintola Akinbola tandis que sa mère était Akanke Akintola. Son père est un commerçant issu d’une famille de marchands.[1] Quand il était jeune, sa famille a déménagé à Minna, qui se trouve aujourd’hui dans l’État de Naija. Il a étudié à l’école primaire de la Church Missionary Society. En 1922, il revient à Ogbomoso pour vivre avec son grand-père qui poursuit ses études à l’école primaire d’Oniyetomi avant de poursuivre au Collège Oniyetomi en 1925. Il travaille comme enseignant à l’Académie. Onitebomi entre les années 1930 et 1942, il travaille ensuite pour la société responsable du transport ferroviaire au Nigeria. Pendant cette période, il entretenait une relation avec H.O. Davies, qui est avocat et homme politique, a également rejoint le groupe politique du Mouvement de la jeunesse nigériane où il a soutenu Ikoli pour qu’il devienne l’un des membres représentant l’État de Lagos contre l’élection de Samuel Akisanya, qui était d’accord avec lui comme personne qui le ferait. le remplacer. Akintola a également rejoint la société de presse en tant qu’employé et est devenu rédacteur en chef du journal en 1953 avec le soutien d’Akinola Maja qui était l’un des propriétaires du journal et a remplacé Ernest Ikoli en tant que rédacteur en chef. Akintola a également créé le journal Yoruba, publié quotidiennement en langue yoruba. En 1945, il s’est opposé à la grève du parti politique NCNC dirigé par Azikiwe et Michael Imoudu, ce qui a fait de lui un traître aux yeux de politiciens comme Anthony Enahoro.[1] En 1946, Akintola a reçu une bourse pour étudier au Royaume-Uni, où il a obtenu son diplôme en droit et a travaillé comme avocat civil. En 1952, lui et Chris Ogunbanjo, le chef Bodé Thomas et Michael Odesanya se sont réunis pour ne faire qu’un.
Samuel Ladoke Akintola (July 6, 1906 – January 15, 1966) je oloselu omo Naijiria ti eya Yoruba ni apa iwo oorun orile ede yii. Ojo kefa osu keje odun 1906 ni won bi ni ilu Ogbomosho.
Ìbẹ̀rẹ̀ ayé rẹ̀
Wọ́n bí Sámúẹ̀lì sínú ìdílé Akíntọ̀lá ní ìlú Ògbómọ̀ṣọ́, bàbá rẹ̀ ni Akíntọ̀lá Akínbọ́lá nígba tí ìyá rẹ̀ ń jẹ́ Àkànkẹ́ Akíntọ̀lá. Bàbá rẹ̀ jẹ́ oníṣòwò tí ó jáde wá láti inú ẹbí oníṣòwò.[1] Nígbà tí ó kéré jọjọ, àwọn ẹbí rẹ̀ kó lọ sí ìlú Minna tí ó wà ní Ìpínlẹ̀ Naija lónìí. Ó kàwé léréfèé nílé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ́rẹ̀ Church Missionary Society. Ní ọdún 1922, ó padà wá sí Ògbómọ̀ṣọ́ láti wá bá bàbá bàbá rẹ̀ gbé tí ó tún tẹ̀ síwájú nínú ẹ̀kọ́ rẹ̀ ní ilé-ẹ̀kọ́ alákọ̀ọ́bẹ̀rẹ̀ Oníyẹ̀tọmi ṣáájú kí ó tún tó tẹ̀ síwájú ní ilé-ẹ̀kọ́ Kọlẹ́ẹ̀jì ti onítẹ̀bọmi ní ọdún 1925. Ó ṣiṣẹ́ olùkọ́ ní ilé-ẹ̀kọ́ Akádẹmì Onítẹ̀bọmi láàrín ọdún 1930 sí 1942, lẹ́yìn èyí ni ó ṣiṣẹ́ pẹ̀lú ilé iṣẹ́ àjọ tó mójú tó ìrìnà Rélùwéè ní ilẹ̀ Nàìjíríà. Lásìkò yí, ó ní ìbáṣepọ̀ pẹ̀lú H.O. Davies, tí ó jẹ́ agbẹjọ́rò àti olóṣèlú, ó tún dara pọ̀ mọ́ ẹgbẹ́ ìṣèlú Nigerian Youth Movement níbi tí ó ti ṣàtìlẹyìn fún Ikoli láti di ọ̀kan nínú àwọn ọmọ ìgbìmọ̀ tó ń ṣojú Ìpínlẹ̀ Èkò tako yíyàn tí wọ́n yan Samuel Akisanya, ẹni tí Nnamdi Azikiwe fara mọ́ gẹ́gẹ́ bí ẹni tí yóò dépò náà. Akíntọ́lá tún dara pọ̀ mọ́ ilé-iṣẹ́ ìwé ìròyìn gẹ́gẹ́ bí òṣìṣẹ́, tí ó sì di olóòtú fún.iwé ìròyìn náà ní ọdún 1953 pẹ̀lú àtìlẹyìn Akinọlá Májà tí ó jẹ́ ọ̀kan lára àwọn olówó ìwé-ìròyìn náà tí ó sì rọ́pò Ernest Ikoli gẹ́gẹ́ olóòtú. Akíntọ̀lá náà sì dá Ìwé-ìròyìn Yorùbá tí wọ́n ń fi èdè Yorùbá gbé kalẹ̀ ní ojojúmọ́. Ní ọdún 1945, ó tako ìgbésẹ̀ ìdaṣẹ́ sílẹ̀ tí ẹ́gbẹ́ òṣèlú NCNC tí Azikiwe àti Michael Imoudu, fẹ́ gùn lé, èyí sì mu kí ó di ọ̀dàlẹ̀ lójú àwọn olóṣèlú bíi Anthony Enahoro.[1] Ní ọdún 1946, Akíntọ̀lá rí ìrànwọ́ ẹ̀kọ́-ọ̀fẹ́ gbà láti kàwé ọ̀fẹ́ ní U.K, níbi tí ó ti parí ìmọ̀ ẹ̀kọ́ rẹ̀ nípa ìmọ̀ òfin, tí ó sì ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí agbẹjọ́rò lórí òfin tí ó jẹ mọ́ ìlú. Ní ọdún 1952, òun àti Chris Ògúnbanjọ,olóyè Bọ̀dé Thomas àti Michael Ọdẹ́sànyà kóra jọ pọ̀ di ọ̀kan.
Samuel Ladoke Akintola (6 juillet 1906 – 15 janvier 1966) ɔ, toxóɖɔtɔ́ Nigéria tɔn wɛ bo gosin akɔta Yoruba tɔn mɛ ɖò to ɔ sín gbadahweji. E ji i ɖo azan 6 juillet xwe 1906 tɔn mɛ ɖo Ogbomosho .
Gbɛ̀ tɔn sín bǐbɛ́mɛ .
Samuwɛli ɔ, è ji i ɖo Akintola sin hwɛndo mɛ ɖo Ogbomoso, tɔ tɔn nyi Akintola Akinbola bɔ nɔ tɔn nyi Akanke Akintola. Tɔ́ tɔn nyí ajɔ̌tɔ́ ɖé, bó gosín ajɔ̌tɔ́ hɛ̌nnu ɖé mɛ.[1] Hwenu e é ɖò winnyawinnya mɛ é ɔ, xwédo tɔn sɛ̀ tɛn yì Minna, ee ɖò Tokpɔn Naija tɔn mɛ égbé é. É kplɔ́n nǔ ɖò wemaxɔmɛ kpɛví e nɔ nyí Société Missionnaire de l’Église é. Ðò xwè 1922 mɛ ɔ, é lɛkɔ wá Ogbomoso bo nɔ tɔ́gbó tɔn gɔ́n bɔ é kpó ɖò wemaxɔmɛ kpɛví Oniyetomi tɔn kplɔ́n wɛ cobo yì nukɔn ɖò wemaxɔmɛ ɖaxó Oniyetomi tɔn mɛ ɖò xwè 1925. É wà azɔ̌ mɛ̌si tɔn ɖò Wemaxɔmɛ ɔ . Onitebomi ɖò xwè 1930 kpo 1942 kpo tɛntin, enɛ gudo ɔ, é w’azɔ̌ xá azɔ̌xwé e nɔ kpé nukún dó tɔ̀jíhún lɛ wu ɖò Nigeria é. Hwenɛnu ɔ, é ɖó kancica ɖé xá H.O. Davies, e nyi hwɛɖɔtɔ kpodo toxóɖɔtɔ kpo ɔ, e lɛ vɔ byɔ toxóɖiɖɔ gbɛta mɛ winnyawinnya lɛ tɔn mɛ bɔ e nɔ gudo nu Ikoli bɔ e huzu ɖokpo ɖo mɛ e nɔte nu Lagos Tokpɔn ɔ sin acɛkpikpa mɛ bo nɔ glɔn nu Samuel Akisanya sin sɔmisɔmi, e wɛ nyi Nnamdi Azikiwe bo yi gbe n’i ɖi mɛ e na yi gbe na e. ɖyɔ ɛ. Akintola ɖesu byɔ xójlawema ɔ mɛ ɖi azɔmɛvi bo huzu xójlawema ɔ sín wěgbójínɔtɔ́ ɖò xwè 1953 mɛ kpodo alɔdó Akinola Maja tɔn e nyí ɖokpo ɖò xójlawema ɔ sín gǎn lɛ mɛ bo ɖyɔ Ernest Ikoli ɖi wěgbójínɔtɔ́ é tɔn kpo . Akintola ka bló Xójlawema Yoruba tɔn e nɔ tɔ́n ayihɔngbe ayihɔngbe ɖò Yoruba gbè mɛ é. Ðò xwè 1945 mɛ ɔ, é gbɛ́ azɔ̌ e toxóɖɔgbɛta NCNC tɔn e Azikiwe kpo Michael Imoudu kpo nɔ nukɔn na é wà é, bɔ enɛ zɔ́n bɔ é huzu mɛslɛ́tɔ́ ɖò toxóɖɔtɔ́ Anthony Enahoro ɖɔhun lɛ nukúnmɛ.[1] Ðò 1946 ɔ, Akintola yí akwɛ bo na yì kplɔ́n nǔ ɖò U.K., bo fó wemaxɔmɛ sɛ́nzɔ́ tɔn bo lɛ́ wà hwɛɖɔtɔ́ toví lɛ tɔn. Ðò xwè 1952 mɛ ɔ, é kpo Chris Ogunbanjo kpo, Gǎn Bodé Thomas kpo Michael Odesanya kpo kplé ɖó kpɔ́ bo nyí mɛ ɖokpo.
Samuel Ladoke Akintola (July 6, 1906 – January 15, 1966) was a Nigerian politician of the Yoruba ethnic group in the western part of the country. He was born on July 6, 1906 in Ogbomosho.
Early life
Samuel was born into the Akintola family in Ogbomosho, to Akintola Akinbola and Akanke Akintola. His father was a merchant who came from a family of merchants.[1] When he was very young, his family moved to Minna, in present-day Nigeria. He had his early education at the Church Missionary Society Primary School. In 1922, he returned to Ogomo to live with his grandfather, who furthered his education at Onitomi Primary School before proceeding to Onitomi College in 1925. He worked as a teacher at Onitomi Academy between 1930 and 1942, after which he worked with the Nigerian Railway Corporation. During this time, he became associated with H.O. Davies, a lawyer and politician, also joined the Nigerian Youth Movement where he supported Ikoli to become one of the members representing the Eko State Assembly against the nomination of Samuel Akisanya, who was endorsed by Nnamdi Azikiwe as the candidate to succeed him. Akinola also joined the newspaper industry as a staff member and became editor of the newspaper in 1953 with the support of Akinola Maja, one of the newspaper’s owners who had replaced Ernest Ikoli as editor. Akinola also founded the Yoruba Daily, a Yoruba language daily. In 1945, he opposed the demobilization movement of the NCNC, led by Azikiwe and Michael Imoudu, which made him a traitor to politicians such as Anthony Enahoro.[1] In 1946, Akintoola received a scholarship to study in the U.K., where he completed his law degree and practiced as a civil law lawyer. In 1952, he joined forces with Chris Ogunbanjo, Chief Bode Thomas and Michael Odesanya.
Adenifuja Bolaji
[ https://www.youtube.com/watch?v=fHs4wvtlu9E ]
